Sedan Huthierna började sina attacker i Röda havet har premierna för krigsförsäkringar ökat med häpnadsväckande 900 procent. Denna chockerande statistik kommer från en rapport som släpptes den 26:e av FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD).
Enligt tillförlitliga källor uppgick krigsriskpremierna till endast 0,1 procent av ett fartygs värde i slutet av förra året, men i början av denna månad hade den siffran stigit till 1 procent av fartygets värde. Denna dramatiska ökning har haft en djupgående inverkan på den globala sjöfartsindustrin och handeln.
Samtidigt avslöjar rapporten också en oroande trend: trafiken genom Suezkanalen har i år minskat med 42 procent jämfört med föregående år, medan trafiken genom Panama också har minskat med 49 procent. Denna minskning av sjöfarten uppgår till 12 procent av den totala amerikanska handeln, där exporten står för 21,3 procent och importen för 5,7 procent.
För länder som Ecuador (25,6 %), Chile (22 %) och Peru (21,8 %) var effekterna av den blockerade kanalen särskilt allvarliga. Handelsvolymen i dessa länder har drabbats av en betydande smäll, där containerfrakt står för en stor del. Fram till den andra veckan i februari hade 586 containerfartyg varit tvungna att omdirigera Godahoppsudden för att undvika Suezkanalen.
Dessutom har störningarna i Suezkanalen haft en allvarlig inverkan på handeln i flera länder. Enligt rapporten påverkades 33,9 procent av Sudans handel, 30,5 procent av Djiboutis handel, 26,4 procent av Saudiarabiens handel och 19,4 procent av Seychellernas handel i någon utsträckning.
Jemen är ett framträdande exempel, där UNCTAD konstaterade att cirka 31,6 procent av dess handel skulle kunna påverkas negativt av störningarna i kanalen, vilket delvis motsäger deras förväntningar.
Unctad noterade också att transportstörningar inte bara skulle leda till ökat inflationstryck, vilket i sin tur skulle driva upp kostnaderna för varor, särskilt livsmedel. Detta var tydligt under den kraftiga ökningen av fraktpriserna efter pandemin. Rapporten uppskattar att ungefär hälften av ökningen av livsmedelspriserna som registrerades 2022 kommer att bero på högre transportkostnader.
Dessutom tillade UNCTAD att omvägen till Godahoppsudden och den därmed sammanhängande hastighetsökningen skulle öka bränsleförbrukningen för fartyg. För rutter från Fjärran Östern till Nordeuropa skulle bränsleförbrukningen kunna öka med upp till 70 %.
Medan tidigare rapporter har fokuserat på hur omkörningen skulle öka fartygens bränsleförbrukning, fann UNCTAD att hastigheten också hade ökat, från ett genomsnitt på 14,6 knop i oktober till 16,2 knop i mitten av januari. Det har beräknats att en ökning av hastigheten med två knop ökar bränsleförbrukningen med 31 % per mil.
Rapporten belyser att utvecklingsländer är särskilt sårbara för störningar i sjöfartsnätverk och förändringar i handelsmönster. En sådan förändring skulle inte bara driva upp kostnaderna, utan skulle också kunna förändra hur enkelt det går att handla och få tillgång till marknader. Även om effekterna av dessa kombinerade störningar hittills inte har nått den nivå som orsakades av pandemin eller den efterföljande globala logistikkrisen 2021–2022, övervakar UNCTAD fortfarande noga den utvecklande situationen för att bedöma dess långsiktiga inverkan på global handel och sjöfartsnäringen.
Källa: Shipping Network
Publiceringstid: 28 februari 2024